Pallkragar 2023 - en tidig planering

Förra året blev det inte någon höstplantering och pallkragarna skötte jag relativt illa. I år hoppas jag på ett bättre år både när det gäller ork och vilja. 

Sparrisen ser jag fram emot att äta i år och jordärtskockorna tog sig till sist förra året, så det hoppas jag att de gör igen. Några jordgubbar fick jag aldrig planterat förra året, men i år hoppas jag på det och i sista pallkragen - som inte ens kom upp förra året tänker jag antingen potatis eller tomater. Det har jag inte bestämt mig för än. 

Potatis blir det oavsett. Sorten Princess är inköpt och står i fönstret och väntar på att gro. På baksidan har jag inte bestämt mig vad det blir än, annat än jordgubbarna som ju har ett par år kvar att gro. 

Framsidan: 

 

Pallkragar år 2022

Nu är våren här och det är hög tid att se över höstplaneringarna och komplettera dessa, samt ordna med det som ska planteras nu på vårkanten.

Från förra årets perenner (sparris, jordgubbar, jordärtskockor) så är det sparris och jordgubbar som överlevt. Några jordärtskockor ser jag inte alls till, så det blir att försöka igen med dessa. 

Från höstplaneringarna har det mesta överlevt. Morötterna har börjat komma, blommorna jag planterat mellan raderna med morötter har blivit stora (de som överlevt vintern) och här har jag också planterat in några fler där det glesats ut. Vitlöken kommer fint, men av gulbetorna är det många plantor som dött så där har jag nu sått nya frön som jag hoppas tar sig. 

Det innebär två nu tomma pallkragar att plantera i, och två till som håller på att iordningställas. I år kommer jag alltså att vara uppe i totalt 8 stycken pallkragar - fyra på baksidan av huset och fyra på framsidan. 

Växtordningen kommer troligen att se ut som följer (även om sådant alltid ändras i slutändan ändå): 

Framsidan: 

 

Baksidan: 

Potatisen på baksidan är av sorten Maris Bard enligt Klostra en "prisbelönt tidig potatis och en traditionell färskpotatis med dess typiska smak. Den ger stora skördar och har god motståndskraft mot sjukdomar."

På framsidan blir det istället sorten Maria som enligt Plantagen är "en omtyckt, gammalsvensk sort av färskpotatis, med fast, gult kött och ljusgult skal. Sorten är mycket tidig med hög resistens mot potatiskräfta men dålig motståndskraft mot nematoder." Ett litet risktagande alltså, men vi får se hur det går.

Rensning och höstplanering

När jag loggade in idag så hittade jag det här inlägget som jag aldrig publicerade - delvis därföra att jag inte hunnit med att ta bilder, och delvis därför att det varit en tung höst rent personligt. Dock passade det bra eftersom mycket av det som jag skrev om här passar väl med dagens uppgifter. 

När denna skrevs var det en underbart vacker septemberdag, då när hösten är som allra bäst, och då var det dags för höstrensning i trädgården, samt fixande av ett par av pallkragarna. Jag gillar att så på den här tiden på året - det blir så mycket tidigare skörd då. I september var det det betor, vitlök och morötter samt vårlökar med i planeringen. 

I pallkrage 1, som nu äntligen blivit dubbel, testade jag igen med det egna utsädet från vitlöken, och höll tummarna att det fungerar. Genom att plantera i September kunde jag hinna se om det slog rot och kan vid misslyckande hinna ner med några köpta lökar istället. Det visade sig också vara det jag fick göra. Medan gulbetorna jag planterat samtidigt tagit sig fint, har bara två ynka vitlöksklyftor slagit rot. Så idag (oktober) köpte jag ny utplanteringslök och planterade mellan de begynnande gulbetsplantorna. 

Det blev sorten Sagagold som planterades av vitlöken i år. Jag hoppas att den ger lika goda skörderesultat som utlovas av skylten. 

Pallkrage 2 har ingen ny jord, men istället en liten påfyllnad - här var det potatis förra året. Jag chansade här med morötter och hoppades att det finns näring nog i jorden och samplanterade med en blomsterblandning av blåklint, riddarsporre och enkla ringblommor för lite vacker fägring bland morötterna. Redan nu är plantorna igång, så nu gäller det nog att hoppas på en ganska mild vinter. Ska dock köpa in lite halm och lägga runt plantorna för säkerhets skull. 

I resterande pallkragar växte och frodades det fortfarande så dessa fickvänta lite till på tillsyn, och fortfarande nu i oktober är sparrisen mestadels grön även om den har börjat vissna ner något. Jordärtskockan är dock upptagen. En mindre skörd än jag hoppades på, men kanske blir det bättre nästa år? Jag hoppas också på att få tag i några pallkragar till som jag kan sätta brevid sparrisen och jordärtskockan på framsidan, men har inte letat riktigt hårt än. Det får bli ett vårprojekt. 

Till resten av trädgården har jag köpt nya lökar. Blandade tulpaner i röda toner planterades mellan mina daggkåpneplantor som ofta ser så tråkiga ut på vårkanten innan de kommer igång. Ni ser vilken sort här till höger. 

Under hösten har jag också planterat in fler krokus in i min lilla vårlund, eftersom växterna där inte kommer igång förrän på sommaren, och några nya höga vita tulpaner planterades bland nävorna. Några fanns redan, men här vill jag ha fler så att jag har någon blommning mellan snödropparna och nävorna.  

Nu är det mest rensning kvar till resten av hösten, och en häck och ett äppleträd att beskära. Det tror jag dock att jag anlitar någon till i år. 

Mina växter - Svarta vinbär

Idag var det dags för årets svarta vinbärsskörd, den första större skörden på några år efter att de gamla buskarna fick bytas ut mot nya pga. en kombination av hög ålder och skadedjursangrepp. Buskarna jag hade innan var enorma och växte flera meter upp på väggen. Den ena av de två var högre än den andra och gav frukt några veckor tidigare, och hade dessutom lite sötare bär än den andra. Det finns naturligtvis för- och nackdelar med detta, men för min del visade sig att det då finns en buske till mig och en till fåglarna. Eftersom jag mest gör gelé på bären blev det sällan av att jag plockade två gånger, utan istället så blev det buske ett som skördades, och buske två fick vara ifred. 

När jag nu var tvungen att byta ut buske ett mot en ny sort så fanns ju möjligheten att se över detta, men den möjligheten tog jag inte. Istället klippte jag helt ner buske två och försökte rädda den. Det gick inte så bra så året efter fick även den planteras om, och då hade jag naturligtvis varit slarvig nog att inte anteckna sorten på båda buskarna. Aj, aj. 

Nåja, den ena busken är en Polar. Glädjande är att båda buskarna kom med bär samtidigt - så det finns ju en möjlighet att båda är Polar, även om jag inte helt vet. I växtinformationen nedanför ger jag information om just Polar-busken eftersom det är den jag har koll på.

Som sagt, i år är första året efter nyplanteringen som jag får en skörd värd namnet. Visst har buskarna gett bär, men buskarna i sig själv har varit så små så att det inte varit tillräckligt för att göra något med det (utom att äta som de är förstås, men det gör jag direkt från busken). 

När det gäller gelé kör jag på Rutiga Kokbokens recept, och det har fungerat utmärkt tidigare. Ser fram emot att ha egen gelé i huset igen, framförallt eftersom det går åt en hel del. Inte bara är det gott i sig, men jag använder det även i brunsås för att ge lite syra och sötma i såsen. 

Växtinformation: 

Sort: Polar

Latinskt namn: Ribes Nigrum
Planteringsdatum: 2018-05-14 (den andra i 2019)

Beskrivning: Svensk, frisk sort med ett kraftigt växtsätt. Stora, söta, svarta bär i medellånga klasar. God motståndskraft mot mjöldagg.

Behov: Ger sötast bär i soligt läge men kan stå även i halvskugga och skugga (hos mig är det skugga hela dagen eftersom de står mot en vägg i norr.)
Skördetid: Juli  

Skötsel:  Gödsla vår och sommar med kvävefattig gödsel. Beskärs efter skörd genom att gallra ut äldre grenar på olika höjder. Detta görs med 2-3 års mellanrum. Klipp alltid bort skadade, korsade och inåtväxande grenar. Svarta vinbär tål beskärning året om men man bör undvika att beskära på våren. Äldre exemplar kan behöva stöd.

Mina växter - nävor

Nävor har blivit något av en favorit i min trädgård. Den enda växten jag har lika många olika sorter av är i stort sett dagliljor.  Det finns många orsaker till att tycka om nävor. De blommar länge och kraftigt, kräver inte så mycket omsorg och brer lummigt ut sig i trädgården. Här nere i Skåne är en del dessutom i stort sett vintergröna. Ändå visar min erfarenhet att det inte alltid är så lätt som det verkar. Jag har gjort mina misstag genom åren och lärt mig med tiden vad som fungerar eller inte fungerar i min lilla näv-rabatt. För trots att jag har planterat så många olika slags nävor, så står de alla i samma rabatt. Det har också inneburit att en del sorter kommit och gått, eftersom de helt enkelt trängts ut av andra sorter som trivs bättre.

2020 - efter lite rensning. 

Den främsta utmaningen för min näv-rabatt är bristen på sol. Visst ligger rabatten i väster, men med en garagevägg bakom sig, en stor skrymmande lagerhägg på ena sidan och Purpurapel och en stor paradisbuske på andra sidan så blir det mer skugga än sol över. Det ger en lummig och mysig atmosfär, men utmanande för växterna, framförallt eftersom stora buskar och träd också tar vatten.

De sorter som visat sig fungera bäst är flocknävor och kronnävor. Dessa brer nu ut sig över hela platsen och andra nävor har fått maka på sig eller försvunnit. Det dröjde dock ganska länge innan jag kom fram till detta, med många felsteg på vägen.

2013 - Efter planteringen av Max Frei.

Den första näva jag försökte odla här var blodnävan "Max Frei". Valet föll på denna för att den sas kunna sprida sig och vara marktäckande, vilket vid tiden var det jag var mest ute efter. Rabatten då var fylld av ogräs som jag spenderade några veckor på att rensa innan jag planterade och hällde ut kakaoflis för att förhindra nytt ogräs. Dock vågade jag inte lägga kakaoflis runt plantorna utan var rädd för att det skulle hindra dem från att sprida sig. Resultatet blev kanske inte vad jag hade velat ha idag, men då var jag otroligt nöjd.

Max Frei visade sig dock vara fel val för platsen, efter ett par år hade dem inte alls spridit sig - tvärt om hade de snarast blivit mindre. Inte så att de inte blommade rikligt, men de blev bara inte större och spred sig gjorde de inte alls. Under den här perioden köpte jag flera olika sorter och planterade för att testa, däribland Cambridge (liten flocknäva), Philippe Vapelle (nätnäva). De blommade och var vackra, men vägrade att sprida sig vidare. Cambridge kom inte ens tillbaka året efter utan förtynade helt. 

Istället var det kronnävan Claridge Druce som planterades 2017 som fick mig att inse att nävor faktiskt kan sprida sig precis så mycket som det sas. Här började jag också få mer koll på det där med att kolla att växterna trivs innan man köper dem och 2019 fick kronnävan sällskap av flocknävorna Czakor och Ignwersen's Variety som även dessa trivdes utmärkt. Nu är min plantering full av just dessa tre nävor även om någon liten rest av Max Frei fortfarande lever kvar. Just denna har jag funderat på att flytta till någon mer solrik plats när och om tillfälle ges. 

Växtinformation: 

Flocknävor: 

Sort: Flocknäva Czakor

Latinskt namn: Geranium macrorrhizum
Planteringsdatum: 2019-03-31

Czakor

Beskrivning: Snabbväxande perenn med utbrett växtsätt som tål det mesta, enligt min egen erfarenhet även torra, skuggiga lägen. Har grönt, flikigt och kraftigt doftande bladverk som senare på säsongen får vackra höstfärger. Blommar rikligt med rosa-lila blommor i början på sommaren, sprider sig lätt med utlöpare. Ca. 30 cm hög. 

Växtplats: Sol-halvskugga enligt de flesta plantskolor, men den klarar även tuffa lägen som mina med torra skuggpartier. 

Blomtid: Främst Juni hos mig, men kan komma med en andra blommning om den klipps ner. Blommorna ska vara ätliga, men jag har själv inte testat. 

Skötsel: Plantera och låt den vara ifred för det mesta. Klipp ner blomställningarna när de börjar se risiga ut. Dela och plantera om på hösten. 

Sort: Flocknäva Ingwersen's Variety

Latinskt namn: Geranium macrorrhizum
Planteringsdatum: 2019-06-02

Beskrivning: Liknande beskrivning som Czakor, men har något ljusare, skirare blommor i ljust rosa nyanser.  Sprider sig även den lätt med utlöpare. Ca. 30 cm hög. 

Växtplats: Se Czakor

Blomtid: Se Czakor

Skötsel: Se Czakor

Kronnäva:

Sort: Kronnäva Claridge Druce

Latinskt namn: Geranium oxonianum
Planteringsdatum: 2017

Beskrivning: Vacker, rikblommande näva med rosa blommor och lång blomningstid. Här börjar den blomma i juni och blommar fortfarande för fullt nu i juli. Kan ibland hålla på och blomma hela vägen in i augusti. Sprider sig lätt, även i torra skuggiga partier. Kan behöva stöttning om man vill att den ska växa uppåt, annars välter den lätt ner över andra perenner. Blir upp till 70 cm hög. 

Växtplats: Sol-skugga och klarar även torra lägen. 
Blomtid: Juni, Juli och ibland in i Augusti

Skötsel: Plantera och låt den vara ifred för det mesta. Klipp ner blomställningarna när de börjar se risiga ut. Stötta om du vill. Dela och plantera om på hösten. Klipp ner plantan på våren eller senhöst om den ser risig ut. 

Claridge Druce

Pallkage på väg

Idag målar vi, en pallkrage och en ram till ett blivande myggnät till sovrumsfönstret. Det senare är välbehövligt, jag har tappat räkningen på hur många myggbett jag har just nu (mer än 15, det var där jag tappade räkningen), och det trots att jag smörjer in mig i djungelolja var kväll. Sambon däremot har väl ett eller två... så blir det när man ligger brevid en myggfångare som mig. Skönt för honom i alla fall (surt sa räven om rönbären). 

Både myggram och pallkragar målas i samma grå nyans som husgaveln, så blir det enhetligt grått. Den här pallkragen ska upp ovanpå en äldre enkel pallkrage där jag hade jordgubbar tidigare. Den är för låg idag, vilket begränsar vad jag kan plantera så nu blir den dubbel som de flesta andra (jag kommer att ha en enkel kvar efter detta). 

Vi får se vad som planteras i just den här, men en bra gissning är att den blir hem till vitlök i höst. Först ska den upp, sen får vi se. 

Om fåglar, katter, blommor och bin

Inatt kom min katt ihåg att han egentligen är en född jägare. 12 år gammal är det nu bara enstaka möss han kommer hem med och flera år sedan han lyckats med att ta hem en fågel. Fåglarna i trädgården vet om det och är inte ens rädda för honom längre. De sitter lugnt kvar i träden när han sitter nedanför och tittar på dem, utan att ens ge ifrån sig minsta varningsrop och han har sedan länge slutat att försöka jaga dem.  Tills inatt då. 

Kvällen började med att en mycket nöjd våldsverkare kom in med en levande mus som vi sen fick jaga ut ur huset. Vi var stressade, musen var oerhört stressad men katten var nöjd - i alla fall tills musen var ute ur huset och han var snuvad på leken. 

Men, men, skam den som ger sig tänkte katten och gav sig ut på nytt kidnappningsuppdrag. Resultatet av hans nya brott var en fullständigt utmattad och vettskrämd liten fågel som jag hittade kippandes efter luft i morse. Jag hade inte ens sett den förrän den försökte flyga ut genom våra fönster. Stackars liten. Den var så medtagen att jag kunde plocka upp den på andra försöket och sätta ut den på locket av soptunnan. Där låg den sedan och kippade efter andan så illa att jag var rädd för att den var så skadad att jag skulle behöva ta livet av den. Katten? Han tittade bara nöjt på. 

Jag bestämde mig ändå för att avvakta och efter någon halvtimme kunde jag se att fågeln satt sig upp och tittade sig omkring. Nästa gång jag tittade till den var den borta. Jag hoppas att den har det bra och kom hem till sin familj igen. Kidnapparen ifråga har spenderat dagen med att lojt lata sig. Han är säkert mycket nöjd med nattens eskapader. Jag hoppas att det inte ger honom mersmak, jag föredrar min lite för late kisse som mest pratar med fåglarna genom fönsterrutan och sover på verandan. 

I övrigt frodas djurlivet i trädgården. Regelbundet har vi besök av ekorrar och bin har byggt bo i vår fågelholk. Runt min lavendel fladdrar fjärilar och ett konstant surrande kan höras från alla hummlor som trivs bland de lila blommorna. I videon kan ni höra hur det låter. 

Mina nyplanterade hortensior har börjat blomma nu, och jag är så otroligt nöjd med hur det blev. Ännu är ju inte buskarna så stora, men jag ser framför mig hur stora de kommer att bli om några år. 

Jag är verkligen nöjd med att ha valt en vit. Jag var lite nervös för att det skulle bli för enkelt, för tråkigt. Men det blir vackert mot den kraftigt rosa rosen och det röda träet på verandan. Vitt blir sällan fel. 

Igår besökte jag plantskolan för något att ersätta vitlöken med i pallkragen. Det ser ju så tråkigt ut om det blir tomt. Lite sallad, någon planta med ärtor och salvia fick följa med hem tillsammans med några sommarblommor bara för skönhetens skull. Men någon plantering blev det inte av igår - innan jag han ut välte regnet ner. Det kom helt vansinnigt mycket regn på ingen tid alls. Efter jag fått ut fågeln idag tog jag dock tag i planteringen. Trots allt regn igår var jorden i pallkragen snustorr. Det fick vattnas en hel del. Men blommor och grönsaker kom i jorden och jag är ganska nöjd med resultatet. 

Annars är det här dagliljornas tid i min trädgård. Jag älskar dagliljor och har flera sorter. De tidigaste blommar redan i juni, men de flesta är som vackrast nu. Någon gång snart kommer jag att skriva en post om vilka sorter jag har och hur jag valt dem, men just nu är jag för upptagen med att njuta av dem där de står och lyser upp min rabatt.