Sen kom sommaren, och ja, det var ju det här med att tänka igenom innan man planterar. Jag hade ju inte riktigt räknat med just hur djup skuggan under en funkia blir. Skuggbräckorna hade inte en chans. De dog innan sommaren var slut.
Men, är man förälskad så är man, och där och då bestämde jag mig för att skuggbräcka är något jag ska ha i min trädgård. Tyvärr var det inte så lätt. I en hel sommar letade jag förgäves på alla plantskolor jag känner till, men någon skuggbräcka hade de inte. Året efter började inte mycket bättre, och jag började titta på möjligheten att köra till Danmark för att leta. Men så kom genombrottet när jag fick reda på att den lokala plantskolan hade fått in ett parti. Någon timme senare hade jag med mig samtliga plantor hem. Varför snåla när man är förälskad? Nu växer mina skuggbräckor på en mycket mer gynnsam plats än tidigare, i rabatten framför fontänen, omgiven (men inte överskuggad) av funkior, dagliljor, vitsippor och större buskar. Och trivs gör dem, och blommorna börjar nu så smått slå ut i sin andra blomning.
Om växten:
Släkte, färg och form:Skuggbräcka ingår i Bräckesläktet som ingår i familjen stenbräckeväxter. Den är en vintergrön marktäckare av små mörkgröna bladrosetter som på försommaren och sommaren blommar med små rosa blomklasar som svävar ovanför bladen på långa tunna stänglar. Totalt blir den ca 20-30 cm hög när den blommar, men är nästan helt marknära innan och efter blomning.
Latinskt namn: Saxifraga
Sort: Clarance Elliott
Blomning: maj-juni
Läge: halvskugga till skugga, gärna fuktig men väldränerad mullrik jord.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar