Vi planterar persikoträd

Ganska så länge har jag funderat på vad man skulle kunna utnyttja framsidan av huset till. Vi har en ganska rejält tilltagen bit trädgård på den sidan huset, och med direkt söderläge så är det ju prima odlingsland, men det är också en del av trädgården med full insyn från grannar och gatan och överlag ingen mysig plats att vara på. 

För några år sedan planterade jag ett körsbärsträd här, men det ensamt gör inte mycket för trivseln, inte heller min helt underbara lavendelrabatt som jag har här kan lyfta ytan till en mysig plats. En tanke som väcktes förra sommaren var att använda den delen av trädgården lite mer till odling - och därmed skapa insynsskydd till andra delar av trädgården utan att för den sakens skull behöva uppehålla oss så mycket på framsidan. En del av mina planer innefattade ett spaljerat fruktträd på den mest skyddade söderväggen vi har. Tankarna har växlat mellan plommon, mini-kiwi, fikon och just persika, men jag får erkänna att jag har haft svårt att bestämma mig för vilket. Men så förra helgen var det min födelsedag, och då fick jag ett persikoträd av sorten Frost i present. Så var det beslutet taget. Nu är det dags att få ner det i marken. 

Första steget var att ta reda på hur nära huset det ska stå, och hur långt ut från väggen en spalje ska sitta. Efter lite undersökningar hittade jag siffrorna 50-10 på nätet. Dvs. 50 cm från grunden, med spaljen ut 10 cm från väggen. Idag var vi iväg och köpte en spalje - en enkel i metall, gjord för att fästas direkt på väggen och med lite mer än 10 cm distans till väggen. Perfekt. Det fanns ingen grå som annars hade passat bra till husfärgen, så en svart fick duga. Spaljen i sig är inte vare sig vacker eller ful, utan ganska neutral, men så är det ju trädet som ska pryda väggen och inte spaljen. Naturligtvis hade vi inte rätt borr hemma, så det fick bli en tur till bygghandeln för att köpa murstensborr innan vi kunde sätta igång. Vi får se om vi ens hinner klart idag eller om det blir ett flerdagsprojekt. 

Nästa steg är att gräva en grop - lite drygt en meter bred och nästan dubbelt så djup som plantans jordklump. Botten fylls med lekakulor och sen används den uppgrävda jorden för att plantera trädet. Genom att gräva upp jorden blir den tunga lerjorden som vi har här lite mer lucker vilket gör det enklare för trädet att etablera sig. Runt kanten på hålet sätter vi samma sorts kullerstenar som vi har runt alla andra rabatter och tanken är sen att fylla på med marktäckare som trivs i direkt sol men också drar nyttiga insekter till trädet. Gärna nyckelpigor, för körsbärsträdet har haft stora problem med löss så det vill vi helst inte att persikan också ska få. (Under körsbärsträdet har jag för övrigt sått nyckelpige-vänliga blommor så förhoppningsvis ska det problemet också vara löst i år). 

När rabatten är klar ska trädet spaljeras upp, vilket jag gör med mjuka uppbindningsband som jag skapar ringar av. Det får inte sitta för hårt för då kan barken skadas och grenarna ska också ha plats att växa. Nu återstår bara att vänta på att frukten ska börja växa. Hoppas sätta tänderna i mina alldeles egenodlade persikor om några månader. 

Växtinformation: 

Sort: Frost
Latinskt namn: Prunus persica
Planteringsdatum: 2021-05-09
Beskrivning: Härdig sort med god motståndskraft mot krussjuka. Blommar med rosa blommor tidigt på bar kvist. Frukten har gult, sött och mycket saftigt fruktkött. Självfertil. Mognar i slutet av sommaren. Klarar sig upp till zon 3.
Skörd: Mognar i Juli-Augusti, ät frukten direkt (går inte att förvara) 
Växtplats: Full sol. 
Skötsel: Beskär i JAS-månaderna genom att klippa bort skadade, korsade eller inåtväxande grenar. Vattna rikligt första åren, det ska vara fuktigt men aldrig stå blött. Plantera gärna så att det blir en liten kulle neråt från trädet så att regn och vatten kan rinna bort från stammen. Gallra så att det är ca en knytnäve mellan karten.