Mina växter - Citronträd - Älskade primadonna

Citronträd 

När man skapar en del i trädgården som är inspirerad av medelhavet är det omöjligt att inte också skaffa ett citrusträd. För oss blev detta citrusträd ett citronträd. Detta är en växt som kommer att behöva flytta in i skjulet varje år, så därför fick det inte vara för stort, så det blev ett kompakt litet träd. Om jag får citroner? Det återstår att se, men två gröna fanns på trädet redan när de köptes och jag har hittan en miniatyr som börjat växa sedan dess. Det ser alltså lovande ut. 

Ett citronträd, även ett i miniatyr, har kraftiga glansiga gröna blad, vita blommor både på vår och sommar och naturligtvis citroner om den trivs. Det tar 10 månader från blomma till färdig citron, så självförsörjande på citroner lär jag knappast bli. Citronträd behöver mycket sol och trivs bäst på en plats som är skyddad från vinden, dessutom behöver det flyttas in till frostfri plats på vintern för att överleva.

För mig är det ett experiment med ett träd som ska in varje år. Jag försöker vanligtvis ha mest härdiga växter i min trädgård utifrån principen att om de inte överlever så är det inte meningen att de ska växa här. Men nu gör jag alltså ett avsteg från detta med citronträdet, samt några pelargoner och en lagerbuske. Det känns ju inte medelhav utan dessa växter och platsen i skjulet finns ju. I helgen rensade vi till och med det, så nu finns plats för alla växter och i förrgår kom första riktiga kalla natten som en rejäl överraskning, så hastigt och lustigt åkte trädet in i skjulet i går eftermiddag. Det var tur, i natt var det lika kallt igen, så idag är det dags för mig att skaffa det jag behöver för att ta hand om trädet ordentligt inför och under vintersäsongen. 

Det som ska köpas in är bubbelplast, juteväv samt en "fiberhätta" till trädet. Hättan ska bara på när det är riktigt kallt, men bubbelplasten och juteväven ska runt krukan hela vintersäsongen så att rötterna hålls varma. Det är den känsligaste delen av växten, och så länge som den håller 5-10 grader ska nog trädet också klara sig. Trädet står vid ett fönster i boden, för ljus vill den lilla primadonnan ha, även när det är kallt. När det gäller vattning är det sparsamt som gäller. Vi har införskaffat en fuktmätare, som ska hållas på nedre delen av grönt hela vintern. Dvs. inte rött, men aldrig rejält fuktigt heller. Så en skvätt då och då. Till våren ser vi om mina ansträngningar har gett resultat, då ska trädet beskäras, ges ny näring, lite ny jord och sen flyttas ut igen. Jag längtar redan. 

Växtinformation: 

Sort: citrus limon

Placering: Sol och vindskyddat, inomhus på vintern, men gärna ljust.

Skötsel: Planteras i medelhavsjord och gödslas med speciell citrusnäring som innehåller järn då de helst vill ha järnrik jord. Bör vattnas regelbundet under sommaren, minska kraftigt vattningen på vintern om du vattnar alls. Beskär långa grenar och korsande grenar på senvintern eller tidig vår. Akta citronämnen när du beskär. Blommorna kan behöva hjälp med pollinering. 

Skötselkalender (utifrån sydvästra Skånes klimat)

Månad	Plats & temperatur	Vattning (mätare)	Skötsel
Jan–Feb	Inne, svalt & ljust (5–12 °C)	Nedre delen av grön	Spraya bladen med ljummet vatten ca. en gång i veckan eller vid behov för att förhindra uttorkning. Kontrollera för skadedjur samtidigt. Täck kronan med fiberduk vid minusgrader i förråd.
Mars	Inne, ljust	Övre grön	Svag citrusgödsel 1×/mån. Lätt beskärning av döda/skadade grenar. Kontrollera rötterna för att se om trädet behöver omplantering (gräv lite i jorden och se om det ligger tjocka rötter högt upp i en cirkel runt krukan, samt kolla dräneringshål för att se om det kommer ut rötter underifrån). Vid behov, omplantera, annars toppdressa jorden.
April	Börja vänja ute dagtid	Jämn grön	Citrusgödsel varannan vecka (svag dos). Större beskärning vid behov. Avhärda försiktigt. Använd fiberduk vid stark sol.
Maj–Aug	Ute, skyddad plats / sol	Grön–blå vid värme (daglig vattning vid heta dagar)	Citrusgödsel 7–10 dagar. Kolla för skadedjur regelbundet.
			Lätt putsning av spretiga skott. Eventuell fruktgallring. Skugga vid extrem hetta.
			Fortsätt med citrusgödsel var 7–10:e dag. Håll jämn fukt. Ta bort döda blad.
			Gradvis mindre vattning mot slutet av augusti. Förbered vinterplats.
Sept–Dec	Börja ta in / Inne i förråd eller uterum	Nedre delen av grön, låt ytan torka mellan vattningarna	Sista gödseln i början av september. Ingen beskärning. Ta in vid natt­temp <8 °C.
			Oktober: Klipp skadade grenar före inflytt. Isolera krukan.
			Nov: Kolla skadedjur och duscha bladen.
			Dec: Håll temperaturen över +3 °C.

Från död yta till en ljuvlig medelhavsoas

Så blev vi äntligen klara med vår medelhavshörna, vårt eget lilla "Toscana" och jag kunde inte vara mer nöjd. Vad som en gång var en död hörna som jag helst glömde bort i trädgården är nu den plats jag helst uppehåller mig på eller, för den delen, bara tittar på från verandan. 

Som en påminnelse, hur hörnan såg ut innan vi började:

 


Visst är det stor skillnad? Själv är vi hur nöjda som helst. Och ja, det finns säkert saker som inte är perfekta, som att vi fortfarande ser häcken som sticker upp bakom vindskyddet, men när var någonting någonsin perfekt i en liten krok i Toscana?

Så hur skapade vi då denna lilla oas? En del har jag skrivit om redan, som hur vi tog bort den döda häcken, satte upp staketet och målade om boden. Sen var det dags att gräva. Och gräva. Och gräva. Ofta kändes det ganska hopplöst, som om grävandet aldrig skulle ta slut. Det var definitivt den tråkigaste delen av jobbet.



Sen handlade om att föra tillbaka material, först bärlager som skulle krattas ut:




Katten inspekterar vårt arbete:



Sen stenen, vilket gick så snabbt eftersom vi hade vänner som hjälpte oss att jag inte alls han ta foton på själva processen. Ett lager av bärlagret tog oss två timmar, ett lager bärlager till plus all singel tog ungefär lika lång tid och då ska vi inkludera tiden det tog att köra och hämta lager två samt tiden för att platta ner bärlagret med en padda vi hyrt samt plantera pilträdet och få allt på plats. Nu kunde jag börja se vad det skulle bli av projektet.

Dagen efter byggde vi hyllan av en bräda och rester av den borttagna häcken. Den är överhuvudtaget inte rak, men det är definitivt en del av charmen, och att få upp växterna på höjden gör mycket för intrycket i hörnan. 

Brädorna sitter två centimeter isär, så hålet på krukorna kan få plats mellan, så när jag vattnar åker överblivet vatten ner på stenen och samlas inte upp på brädan. 

Stenen vi valde var natursingel 8-16. Funderade på den mörkare röd-svarta, men tror att det hade blivit för mörkt. Den här är också tumlad så man kan faktiskt gå barfota på den utan större problem om man vill det. 

Så vad kostar då ett sådant projekt? Det beror naturligtvis på vad man redan har och på vad man behöver köpa. Dyrast var vindskydden som totalt gick på strax under 8 000 kronor, men då tog vi tillräckligt för att täcka hela 8 meter av häcken och inte bara själva uteplatsen. Näst dyrast var den gigantiska krukan och pilträdet som tillsammans gick på lite mer än 3 000 kronor. Även andra krukor och växter har kostat en del, även om jag också försökt använda sådant som vi redan hade. Har man många krukor som står så blir det klart billigare. 

Möblerna hade vi inte heller, men de kostade inte så vansinnigt mycket. Bord och stolar gick tillsammans på ca 1 500 i allt. Andra kostnader inkluderade hyran av paddan och släpet, men det kostade inte så farligt mycket och sen stenen som inklusive bärlager kostade oss under 2 000. Inte så farligt med andra ord. Totalt tror jag att projektet kostat oss dryga 15 000 vilket ju inte är så mycket i förhållande till vad vi har fått för det och hur många år vi kommer att njuta av det. Ska man göra en budget version så skippar man staketet och använder möbler, krukor och växter man redan har eller som man kan få begagnat gratis, då kan man komma undan med betydligt mindre. Det är svårt att beräkna tiden det tog, för vi jobbade i ganska lugnt tempo och hade avbrott för både väder och en liten mini-semester mitt i allt arbete. En del dagar åkte vi bara runt till plantskolor och inspirerades och handlade växter. Men ca 4 veckor i lugnt tempo har det nog tagit. Nu återstår bara att njuta av platsen.

Katterna har redan hittat sin nya favoritplats i solen uppe på taket av boden:

 v

Växtlista:

• Dvärgsilvervide (pilträd)
• Citronträd
• Pelargoner (en vanlig, resterande doftpelargoner av olika arter, totalt 5 olika sorter)
• Citronmeliss
• Mynta
• Dragon
• Timjan
• Salvia
• Lagerblad

Det som uppenbart saknas är rosmarin och lavendel, men båda har jag i överflöd på framsidan av huset, så det nöjer jag mig med. Nu lite slutliga bilder på vår underbara lilla oas: 

Vår medelhavshörna - projektet som bara växer

 Visst har vi alla varit med om det ibland, vi ska "bara" men bara visar sig föda ett annat bara som föder ett annat... i all oändlighet. Så har vår medelhavshörna fortskridit. Vi skulle bara klippa häcken, sätta upp ett litet plank och slänga ut lite singel... men det visade sig inte vara så enkelt. Framförallt inte när de senaste åren har varit tuffa och trädgården har fått stå tillbaka för allt annat som har tagit energi och ork (vilket också är orsaken till att bloggen har varit så tyst.) Men vi tar det i ordning. 

Steg ett, att rensa upp i den döda häcken, gick över all förväntan, och vi fick flera kvadratmeter mer trädgård på kuppen. Syrenen som varit framknuffad av en död häck kan nu andas (och förhoppningsvis fylla i bakåt så vi kan pressa den framifrån där den börjat äta gräsmatta).

Men framförallt så fick vi massor av plats till vår nya sitthörna, minst en meter. Kvar blev massvis av döda grenar, men med vår nya kompostkvarn är nästan allt förvandlat till flis och ligger nu spritt i olika rabatter runt om i trädgården. Jättesnyggt och praktiskt. Jag använde det även som täckodling till jordgubbarna, billigare än att köpa halm för ändamålet. 

När vi sen stod och tittade på vår nya hörna så började vi ju se hur risig boden faktiskt ser ut. Och vips så hade projektet växt - vi behövde ju måla om boden! Färg hade vi faktiskt redan hemma, sen när vi målade om staketet på verandan (det var färgen på verandan, som fanns här när vi flyttade in, som gav boden sina färger från början). 

Sagt och gjort, vi började måla, först det gröna, sen det röda. Så här i efterhand kan jag önska att vi kanske köpt en annan nyans av röd färg, något som bättre passade medelhavskänslan vi är ute efter (den solblekta varianten var faktiskt bättre men också avsliten på sina platser och behövde verkligen målas om). Nåja, så har vi ett projekt till en annan gång istället. På bilderna ser ni före och efter målning.

Extra glad är jag för att vi valde att också måla staketet på sidan, vilket aldrig blev gjort från början. Så mycket snyggare! Överliggaren mot taket var däremot rutten och vips, växte projektet igen och vi fick bygga lite också. (Nu när boden är målad ser jag dock hur sliten verandaräcket är... nej, nu räcker det - nästa steg staket!)

Vi valde vindskydd istället för ett "riktigt" staket. Det håller kanske inte lika många år, men går snabbare och kräver inte bygglov (det är ju inte en permanent struktur utan kan tas bort enkelt). Vi gjuter ingenting utan använder vanliga stålspjut i marken, så det är lätt att göra om eller ta bort vid tillfälle. Vädret hjälpte till med vila, då det med jämna mellanrum tvingade oss att gå in istället för att fortsätta. Ingen av oss gillar att arbeta i tråkigt väder, då får jobbet vänta.

Jag är helt övertygad om att någon som kan något om byggen skulle ha massor att invända mot vårt staket, men vi är hur nöjda som helst! Genom jobbet fick vi ett nytt uttryck - Toscana-bra. När något är bra nog för att vara snyggt men långt ifrån perfekt. Så där som allt är i Toscana, lite skavt, lite snett, inte riktigt matchande men funkar fantastiskt ändå. En gamechanger för perfektionister som då kan slappna av lite.

Katterna inspekterar och godkänner det nya staketet.

Nästa steg borde ju naturligtvis vara singel, eller? Nej, för här är det jag som styr, och vem sa att man måste ta saker i ordning? Så mellan staket och målning och singel så åker vi skytteltrafik mellan plantskolor och affärer som säljer krukor och jord och helt plötsligt står det växter och krukor överallt i hela trädgården. Toscana-bra.


Till vänster: dvärgsilvervide och citronträd. I mitten: doftpelargoner. Till höger: lagerblad.

Dessutom har jag roat mig med att se vad jag kan göra av alla stammar som inte går ner i kompostkvarnen. Stöd till de svarta vinbären exempelvis:

Men förr eller senare måste vi ta itu med markarbetet. Bara en markduk och slänga på lite singel...eller. Männen på grusterminalen säger nej. Med bestämdhet. Beskedet är att gör det ordentligt eller inte alls, annars blir det dubbelt jobb nästa år. Så Toscana-bra fick stryka på foten den här gången och så växte projektet igen. Nu ska det grävas...(suck!)

Nåja, det är ju bara att gräva. Det kan väl inte vara så jobbigt? Jo, det kan det! Svetten lackar så att det rinner, stressen av ett hyrsläp som ska lämnas tillbaka i tid får pulsen att gå upp, Toscana-bra är långt, långt borta och så är även det roliga. Efter några timmar ser det ut så här...

Långt från klart, men släpet ska tillbaka och vi måste hinna till tippen, vilket innebär lika mycket jobb till när all grässvål och jord ska av släpet igen. "Vi kanske borde ha en kompost så vi kan ta det lite lugnare?" hör jag mig själv säga. För visst är det så, det känns onödigt att kasta massor av bra material, saker som kan användas. Men var ska vi ha en kompost? 

Självklart i den stökigaste, mest övervuxna, bortglömda (eller bortgömda?) hörnan av trädgården. Det där stället som man lägger allt som ska kastas på tippen "någon gång" på obestämd framtid. Och 1, 2, 3, så föds ett nytt projekt. Projekt rensa bakom garaget: 

Notera att bilderna är tagna efter det mesta är rensat redan! Så nästa steg? Anlägg kompost, fortsätt gräva, använd kompost till grässvålarna, sätt upp pallkragar som kan ta emot resten av jorden som blir över...

Sen kanske vi kan fixa singel efter vi kommer hem från semester. Jag som trodde jag skulle vara klar nu! Nåja, idag ska vi hämta vårt nya trädgårdsbord till hörnan där det ännu inte kan stå. Får väl stå på verandan så länge. Då har jag i alla fall tid att hitta bra stolar också. 

Mina växter - Praktlysing

 

Juni - 2025

Praktlysing är en gammaldags trädgårdsväxt med guldgula blommor. Den sprider sig kraftigt och är mycket härdig, och kan om den står i fel rabatt vara att betrakta snarast som ett ogräs. Här i hörnan har den stått sen innan vi flyttade in och här trivs den bra, sol på morgonen, skugga på eftermiddagen verkar passa den bra, men visst måste man hålla efter den så att den inte sprider sig in mellan rosor och hortensior. Det gör den gärna om den får. 

Nu har min praktlysing stått här ett bra tag, men ska man fundera på växter idag så är frågan om det är ett bra val. Planteras den fel så kan den lätt ta över och tränga ut andra växter, och enligt fritidsodlingens riksorganisation (FOR) så är den att betrakta som en invasiv främmande art. Enligt SLUs risklista är den att betrakta som en hög risk, som "bedöms utgöra ett visst hot mot svensk biologisk mångfald, även om spridning till nya platser främst är beroende av mänsklig aktivitet." Det bedöms också finnas en ökande risk för spridning med ökad värme. Dock har arten funnits i Sverige sedan 1800-talet så någon ny risk är det ju inte tal om. Med andra ord, kan det vara en idé att inte sprida den eller plantera in den i miljöer där den inte redan finns, men inte heller att få panik om den finns i trädgården. Jag njuter av min varje sommar (och drar rötter varje vår för att hålla den på plats).

Om växten: 

Släkte, färg och form: Upp till 1 m hög perenn ört med upp till 12 cm långa, brett lansettlika eller äggrunda blad vilka är håriga och sitter parvis eller 3-4 i krans på den skarpt fyrkantiga stjälken. De orange-gula, femtaliga blommorna (upp till 16 mm breda) sitter parvis i bladvecken mot toppen av stjälken. De breda kronbladen har tätt med glandler i kanten och de mycket smala foderbladen är helt gröna. Bildar täta bestånd genom korta utlöpare. Ingår i familjen viveväxter. 

Latinskt namn: Lysimachia punctata

Blomning: Juni-Augusti

Läge: halvskugga till skugga, gärna fuktig men väldränerad mullrik jord. 

Skötsel: Klipp ner på våren, ryck rötter för att förhindra spridning. Ta bort förvildade exemplar. 

Mina växter - Höstsilverax

Höstsilverax: Brunette någon vecka efter plantering 2025

Det har blivit en del omplanteringar i trädgården den här våren/sommaren. Höstanemonen som inte trivdes i skuggan där den växte samt julrosen som var så låg att den inte syntes fick flytta till en annan plats, och då uppstod frågan vad jag skulle ha i deras ställe. Jag kunde ju bara låta nävorna bre ut sig, men jag gillar att ha något som blommar i höst också, och då föll valet på höstsilverax.

Höstsilverax har mörkt purpurfärgade blad och blir ca 150 cm höga, så de borde sticka upp bakom nävorna så att de syns. Även stängel och knoppar är purpurröda men blommorna är vita, men på den här sorten först rosa innan de skiftar til vitt. Även om de individuella blommorna är små sitter de i långa täta ax på höga stjälkar. Blommans doft ska påminna om schersmin.

Oron är läget. Det är ett ganska skuggigt hörn av trädgården, under både buske och träd och här har informationen skilt sig åt en del. Vissa sidor säger att höstsilverax ska klara skugga, andra säger halvskugga, så det återstår att se om de trivs eller inte. Viss risk att den bleknar dock, för purpurfärgen kommer uppenbarligen med solen. Jag kan dock leva med att den är mer grön än röd.

Växtinformation:

Sort: Brunette
Latinskt namn: Actaea simplex
Planteringsdatum: Juni 2025
Beskrivning: En solitärväxt som passar i woodlandet eller i rabatten, gärna som kontrast mot limegröna och gröna växter. En växt som blommar med vita axliknande stånd lite senare på säsongen, när annat blommat över. Erbjuder höstblomning i skuggiga partier. Gillar en fuktig miljö i halvskuggiga lägen.
Behov: Skugga-halvskugga, mullrik jord, fuktigt.
Skötsel: Gillar inte att flyttas runt och kan ta tid att etableras. Klipp ner vissna stjälkar på våren. Bör vintertäckas de första åren efter plantering. Jordförbättra genom att täcka jorden eller mylla ner organiskt material.

En medelhavsdröm i en hörna - nu kör vi!

I trädgården finns en hörna som inte alls är trevlig idag. Häcken mot grannen är död och alldeles för hög, syrenen breder sig mer än den ska, en buske som jag glömt namnet på trängs med ogräs och trädgårdsboden är inte speciellt dekorativ.

Samtidigt är det här den hörna i trädgården som har mest sol under morgon och förmiddag (öster-delvis söderläge) samtidigt som den är insynsskyddad. Annars är framsidan av trädgården i fullt söderläge, men där har grannarna också full insyn. Utmärkt till odling, sämre för att sitta och vila för sig själv. Den här lilla hörnan ligger dessutom nära altanen och är därmed också lätt att ta sig till med sitt morgonkaffe. Idealt för en liten utehörna alltså, om man bara kan göra den trivssam. Det är den knappast idag:

Men det ska den däremot bli. Först ska häcken bort. Ca 2 meter av den är död, men sen kommer frisk häck (har kanske inte skött det där med häckklippning som jag skulle genom åren...). Jag hoppas att den del av häcken som är kvar är kraftig nog för insynsskydd, men tänker också att man kan sätta upp ett tillfälligt insynsskydd i bambu mot häcken också om det behövs. Kanske något i den här stilen:

Marken ska, som på bilden ovan, täckas av singel, eftersom jag inte vill ha jobb med att flytta möbler för att klippa gräsmatta. På gott och ont tänker jag lösa det på det lata sättet, dvs. lägga duk över gräset och hälla singel ovanpå. Någon form av kant (sten? Trä?) får hålla gruset på plats och se till att gräsmattan utanför kan klippas utan att gräsklipparen skadas. Något i den här stilen som Sara Bäckmo använder (även om hon har flis och inte singel, principen är dock den samma).

Inspirationen är annars medelhavet. Grågröna blad, terrakottakrukor, ett bord i metall med mosaik som kan klara att stå ute oavsett väder. I stort vill jag fånga den här känslan (och så försöker vi glömma att bilden kommer från en sida som heter pensionärsliv, för riktigt där är jag väl inte än?)

Medelhavsväxter är ju dock inte alls så tåliga i Sverige, inte ens här i skåne, så därmed tänker jag anpassa växterna. Eftersom jag inte har något växthus (än) så kan jag inte övervintra växter "ljust och frostfritt" hur som helst även om några enstaka säkert kan stå i bodens fönster. Men de flesta växterna behöver vara sådana som kan tåla att stå ute året om, även i kruka. Lavendel har jag gott om redan på framsidan, men någon kruka kan väl få följa med här. Mynta, citronmeliss och timjan klarar sig ju också bra över vintern så det borde gå bra det med, och salvia har jag övervintrat förr och så kan man ju lägga till lite svenska örter, som gräslök. Rosmarin har jag hittills aldrig lyckats med att övervintra i kruka, så det testar jag nu i rabatt på framsidan istället och hoppas att det ska gå bättre.

Istället för olivträd, som ju är rekommendationen nummer 1 när man söker medelhavsträdgård så tänker jag något som liknar i färg och form, men som klarar klimatet. Det måste dock klara av att stå i en kruka också. Jag har läst om alpvide, vilket ju också ger söta videkissar på våren till pollinatörers glädje, men är också lite nyfiken på om ett klassiskt Skånskt pilträd kunde klara att vara i miniatyr i en kruka? Kanske ett silverpäron? Får funderas på.


Uppstammat alpvide

Någon växt som inte är lika härdig kan väl också få plats. Pelargoner är ju en vanlig syn runt medelhavet och ska vara relativt lätta att övervintra även på mörka platser. Jag vill dock välja de mer pollinerarvänliga vildsorterna då, och kanske någon doftpelargon som ska bidra till att hålla myggen borta. De får nog ha en liten hylla att stå på, så att katterna inte kommer åt dem. En kruka med lagerblad skulle också vara kul och kan ju stå i fönstret i boden på vintern. Vågar jag så vill jag gärna testa någon citrus också, och se om jag kan övervintra den.


Vildpelargoner har inte fyllda blommor, och producerar mer nektar än de "vanliga" så de är bättre för bin och humlor.

Krukor ska ju vara i terrakotta eller liknande. Idag gick jag på jakt i huset för att se vad jag har. Inte mycket, men lite småkrukor hittade jag allt:



Så, nu är tanken klar, då är det dags för nästa steg. Häcken måste bort, och igår köpte vi en kompostkvarn så att det blir mindre att köra bort och fint flis till odlingarna i trädgården. Om vädret inte blir för dåligt så kan vi alltså köra igång med steg 1 idag.

Pallkragar 2023 - en tidig planering

Förra året blev det inte någon höstplantering och pallkragarna skötte jag relativt illa. I år hoppas jag på ett bättre år både när det gäller ork och vilja. 

Sparrisen ser jag fram emot att äta i år och jordärtskockorna tog sig till sist förra året, så det hoppas jag att de gör igen. Några jordgubbar fick jag aldrig planterat förra året, men i år hoppas jag på det och i sista pallkragen - som inte ens kom upp förra året tänker jag antingen potatis eller tomater. Det har jag inte bestämt mig för än. 

Potatis blir det oavsett. Sorten Princess är inköpt och står i fönstret och väntar på att gro. På baksidan har jag inte bestämt mig vad det blir än, annat än jordgubbarna som ju har ett par år kvar att gro. 

Framsidan: 

 

Pallkragar år 2022

Nu är våren här och det är hög tid att se över höstplaneringarna och komplettera dessa, samt ordna med det som ska planteras nu på vårkanten.

Från förra årets perenner (sparris, jordgubbar, jordärtskockor) så är det sparris och jordgubbar som överlevt. Några jordärtskockor ser jag inte alls till, så det blir att försöka igen med dessa. 

Från höstplaneringarna har det mesta överlevt. Morötterna har börjat komma, blommorna jag planterat mellan raderna med morötter har blivit stora (de som överlevt vintern) och här har jag också planterat in några fler där det glesats ut. Vitlöken kommer fint, men av gulbetorna är det många plantor som dött så där har jag nu sått nya frön som jag hoppas tar sig. 

Det innebär två nu tomma pallkragar att plantera i, och två till som håller på att iordningställas. I år kommer jag alltså att vara uppe i totalt 8 stycken pallkragar - fyra på baksidan av huset och fyra på framsidan. 

Växtordningen kommer troligen att se ut som följer (även om sådant alltid ändras i slutändan ändå): 

Framsidan: 

 

Baksidan: 

Potatisen på baksidan är av sorten Maris Bard enligt Klostra en "prisbelönt tidig potatis och en traditionell färskpotatis med dess typiska smak. Den ger stora skördar och har god motståndskraft mot sjukdomar."

På framsidan blir det istället sorten Maria som enligt Plantagen är "en omtyckt, gammalsvensk sort av färskpotatis, med fast, gult kött och ljusgult skal. Sorten är mycket tidig med hög resistens mot potatiskräfta men dålig motståndskraft mot nematoder." Ett litet risktagande alltså, men vi får se hur det går.

Rensning och höstplanering

När jag loggade in idag så hittade jag det här inlägget som jag aldrig publicerade - delvis därföra att jag inte hunnit med att ta bilder, och delvis därför att det varit en tung höst rent personligt. Dock passade det bra eftersom mycket av det som jag skrev om här passar väl med dagens uppgifter. 

När denna skrevs var det en underbart vacker septemberdag, då när hösten är som allra bäst, och då var det dags för höstrensning i trädgården, samt fixande av ett par av pallkragarna. Jag gillar att så på den här tiden på året - det blir så mycket tidigare skörd då. I september var det det betor, vitlök och morötter samt vårlökar med i planeringen. 

I pallkrage 1, som nu äntligen blivit dubbel, testade jag igen med det egna utsädet från vitlöken, och höll tummarna att det fungerar. Genom att plantera i September kunde jag hinna se om det slog rot och kan vid misslyckande hinna ner med några köpta lökar istället. Det visade sig också vara det jag fick göra. Medan gulbetorna jag planterat samtidigt tagit sig fint, har bara två ynka vitlöksklyftor slagit rot. Så idag (oktober) köpte jag ny utplanteringslök och planterade mellan de begynnande gulbetsplantorna. 

Det blev sorten Sagagold som planterades av vitlöken i år. Jag hoppas att den ger lika goda skörderesultat som utlovas av skylten. 

Pallkrage 2 har ingen ny jord, men istället en liten påfyllnad - här var det potatis förra året. Jag chansade här med morötter och hoppades att det finns näring nog i jorden och samplanterade med en blomsterblandning av blåklint, riddarsporre och enkla ringblommor för lite vacker fägring bland morötterna. Redan nu är plantorna igång, så nu gäller det nog att hoppas på en ganska mild vinter. Ska dock köpa in lite halm och lägga runt plantorna för säkerhets skull. 

I resterande pallkragar växte och frodades det fortfarande så dessa fickvänta lite till på tillsyn, och fortfarande nu i oktober är sparrisen mestadels grön även om den har börjat vissna ner något. Jordärtskockan är dock upptagen. En mindre skörd än jag hoppades på, men kanske blir det bättre nästa år? Jag hoppas också på att få tag i några pallkragar till som jag kan sätta brevid sparrisen och jordärtskockan på framsidan, men har inte letat riktigt hårt än. Det får bli ett vårprojekt. 

Till resten av trädgården har jag köpt nya lökar. Blandade tulpaner i röda toner planterades mellan mina daggkåpneplantor som ofta ser så tråkiga ut på vårkanten innan de kommer igång. Ni ser vilken sort här till höger. 

Under hösten har jag också planterat in fler krokus in i min lilla vårlund, eftersom växterna där inte kommer igång förrän på sommaren, och några nya höga vita tulpaner planterades bland nävorna. Några fanns redan, men här vill jag ha fler så att jag har någon blommning mellan snödropparna och nävorna.  

Nu är det mest rensning kvar till resten av hösten, och en häck och ett äppleträd att beskära. Det tror jag dock att jag anlitar någon till i år. 

Mina växter - Svarta vinbär

Idag var det dags för årets svarta vinbärsskörd, den första större skörden på några år efter att de gamla buskarna fick bytas ut mot nya pga. en kombination av hög ålder och skadedjursangrepp. Buskarna jag hade innan var enorma och växte flera meter upp på väggen. Den ena av de två var högre än den andra och gav frukt några veckor tidigare, och hade dessutom lite sötare bär än den andra. Det finns naturligtvis för- och nackdelar med detta, men för min del visade sig att det då finns en buske till mig och en till fåglarna. Eftersom jag mest gör gelé på bären blev det sällan av att jag plockade två gånger, utan istället så blev det buske ett som skördades, och buske två fick vara ifred. 

När jag nu var tvungen att byta ut buske ett mot en ny sort så fanns ju möjligheten att se över detta, men den möjligheten tog jag inte. Istället klippte jag helt ner buske två och försökte rädda den. Det gick inte så bra så året efter fick även den planteras om, och då hade jag naturligtvis varit slarvig nog att inte anteckna sorten på båda buskarna. Aj, aj. 

Nåja, den ena busken är en Polar. Glädjande är att båda buskarna kom med bär samtidigt - så det finns ju en möjlighet att båda är Polar, även om jag inte helt vet. I växtinformationen nedanför ger jag information om just Polar-busken eftersom det är den jag har koll på.

Som sagt, i år är första året efter nyplanteringen som jag får en skörd värd namnet. Visst har buskarna gett bär, men buskarna i sig själv har varit så små så att det inte varit tillräckligt för att göra något med det (utom att äta som de är förstås, men det gör jag direkt från busken). 

När det gäller gelé kör jag på Rutiga Kokbokens recept, och det har fungerat utmärkt tidigare. Ser fram emot att ha egen gelé i huset igen, framförallt eftersom det går åt en hel del. Inte bara är det gott i sig, men jag använder det även i brunsås för att ge lite syra och sötma i såsen. 

Växtinformation: 

Sort: Polar

Latinskt namn: Ribes Nigrum
Planteringsdatum: 2018-05-14 (den andra i 2019)

Beskrivning: Svensk, frisk sort med ett kraftigt växtsätt. Stora, söta, svarta bär i medellånga klasar. God motståndskraft mot mjöldagg.

Behov: Ger sötast bär i soligt läge men kan stå även i halvskugga och skugga (hos mig är det skugga hela dagen eftersom de står mot en vägg i norr.)
Skördetid: Juli  

Skötsel:  Gödsla vår och sommar med kvävefattig gödsel. Beskärs efter skörd genom att gallra ut äldre grenar på olika höjder. Detta görs med 2-3 års mellanrum. Klipp alltid bort skadade, korsade och inåtväxande grenar. Svarta vinbär tål beskärning året om men man bör undvika att beskära på våren. Äldre exemplar kan behöva stöd.

Mina växter - nävor

Nävor har blivit något av en favorit i min trädgård. Den enda växten jag har lika många olika sorter av är i stort sett dagliljor.  Det finns många orsaker till att tycka om nävor. De blommar länge och kraftigt, kräver inte så mycket omsorg och brer lummigt ut sig i trädgården. Här nere i Skåne är en del dessutom i stort sett vintergröna. Ändå visar min erfarenhet att det inte alltid är så lätt som det verkar. Jag har gjort mina misstag genom åren och lärt mig med tiden vad som fungerar eller inte fungerar i min lilla näv-rabatt. För trots att jag har planterat så många olika slags nävor, så står de alla i samma rabatt. Det har också inneburit att en del sorter kommit och gått, eftersom de helt enkelt trängts ut av andra sorter som trivs bättre.

2020 - efter lite rensning. 

2025

Den främsta utmaningen för min näv-rabatt är bristen på sol. Visst ligger rabatten i väster, men med en garagevägg bakom sig, en stor skrymmande lagerhägg på ena sidan och Purpurapel och en stor paradisbuske på andra sidan så blir det mer skugga än sol över. Det ger en lummig och mysig atmosfär, men utmanande för växterna, framförallt eftersom stora buskar och träd också tar vatten.

De sorter som visat sig fungera bäst är flocknävor och kronnävor. Dessa brer nu ut sig över hela platsen och andra nävor har fått maka på sig eller försvunnit. Det dröjde dock ganska länge innan jag kom fram till detta, med många felsteg på vägen.

2013 - Efter planteringen av Max Frei.

Den första näva jag försökte odla här var blodnävan "Max Frei". Valet föll på denna för att den sas kunna sprida sig och vara marktäckande, vilket vid tiden var det jag var mest ute efter. Rabatten då var fylld av ogräs som jag spenderade några veckor på att rensa innan jag planterade och hällde ut kakaoflis för att förhindra nytt ogräs. Dock vågade jag inte lägga kakaoflis runt plantorna utan var rädd för att det skulle hindra dem från att sprida sig. Resultatet blev kanske inte vad jag hade velat ha idag, men då var jag otroligt nöjd.

Max Frei visade sig dock vara fel val för platsen, efter ett par år hade dem inte alls spridit sig - tvärt om hade de snarast blivit mindre. Inte så att de inte blommade rikligt, men de blev bara inte större och spred sig gjorde de inte alls. Under den här perioden köpte jag flera olika sorter och planterade för att testa, däribland Cambridge (liten flocknäva), Philippe Vapelle (nätnäva). De blommade och var vackra, men vägrade att sprida sig vidare. Cambridge kom inte ens tillbaka året efter utan förtynade helt. 

Istället var det kronnävan Claridge Druce som planterades 2017 som fick mig att inse att nävor faktiskt kan sprida sig precis så mycket som det sas. Här började jag också få mer koll på det där med att kolla att växterna trivs innan man köper dem och 2019 fick kronnävan sällskap av flocknävorna Czakor och Ignwersen's Variety som även dessa trivdes utmärkt. Nu är min plantering full av just dessa tre nävor även om någon liten rest av Max Frei fortfarande lever kvar. Just denna har jag funderat på att flytta till någon mer solrik plats när och om tillfälle ges. 

Växtinformation: 

Flocknävor: 

Sort: Flocknäva Czakor

Latinskt namn: Geranium macrorrhizum
Planteringsdatum: 2019-03-31

Czakor

Beskrivning: Snabbväxande perenn med utbrett växtsätt som tål det mesta, enligt min egen erfarenhet även torra, skuggiga lägen. Har grönt, flikigt och kraftigt doftande bladverk som senare på säsongen får vackra höstfärger. Blommar rikligt med rosa-lila blommor i början på sommaren, sprider sig lätt med utlöpare. Ca. 30 cm hög. 

Växtplats: Sol-halvskugga enligt de flesta plantskolor, men den klarar även tuffa lägen som mina med torra skuggpartier. 

Blomtid: Främst Juni hos mig, men kan komma med en andra blommning om den klipps ner. Blommorna ska vara ätliga, men jag har själv inte testat. 

Skötsel: Plantera och låt den vara ifred för det mesta. Klipp ner blomställningarna när de börjar se risiga ut. Dela och plantera om på hösten. 

Sort: Flocknäva Ingwersen's Variety

Latinskt namn: Geranium macrorrhizum
Planteringsdatum: 2019-06-02

Beskrivning: Liknande beskrivning som Czakor, men har något ljusare, skirare blommor i ljust rosa nyanser.  Sprider sig även den lätt med utlöpare. Ca. 30 cm hög. 

Växtplats: Se Czakor

Blomtid: Se Czakor

Skötsel: Se Czakor

Kronnäva:

Sort: Kronnäva Claridge Druce

Latinskt namn: Geranium oxonianum
Planteringsdatum: 2017

Beskrivning: Vacker, rikblommande näva med rosa blommor och lång blomningstid. Här börjar den blomma i juni och blommar fortfarande för fullt nu i juli. Kan ibland hålla på och blomma hela vägen in i augusti. Sprider sig lätt, även i torra skuggiga partier. Kan behöva stöttning om man vill att den ska växa uppåt, annars välter den lätt ner över andra perenner. Blir upp till 70 cm hög. 

Växtplats: Sol-skugga och klarar även torra lägen. 
Blomtid: Juni, Juli och ibland in i Augusti

Skötsel: Plantera och låt den vara ifred för det mesta. Klipp ner blomställningarna när de börjar se risiga ut. Stötta om du vill. Dela och plantera om på hösten. Klipp ner plantan på våren eller senhöst om den ser risig ut. 

Claridge Druce

Pallkage på väg

Idag målar vi, en pallkrage och en ram till ett blivande myggnät till sovrumsfönstret. Det senare är välbehövligt, jag har tappat räkningen på hur många myggbett jag har just nu (mer än 15, det var där jag tappade räkningen), och det trots att jag smörjer in mig i djungelolja var kväll. Sambon däremot har väl ett eller två... så blir det när man ligger brevid en myggfångare som mig. Skönt för honom i alla fall (surt sa räven om rönbären). 

Både myggram och pallkragar målas i samma grå nyans som husgaveln, så blir det enhetligt grått. Den här pallkragen ska upp ovanpå en äldre enkel pallkrage där jag hade jordgubbar tidigare. Den är för låg idag, vilket begränsar vad jag kan plantera så nu blir den dubbel som de flesta andra (jag kommer att ha en enkel kvar efter detta). 

Vi får se vad som planteras i just den här, men en bra gissning är att den blir hem till vitlök i höst. Först ska den upp, sen får vi se. 

Om fåglar, katter, blommor och bin

Inatt kom min katt ihåg att han egentligen är en född jägare. 12 år gammal är det nu bara enstaka möss han kommer hem med och flera år sedan han lyckats med att ta hem en fågel. Fåglarna i trädgården vet om det och är inte ens rädda för honom längre. De sitter lugnt kvar i träden när han sitter nedanför och tittar på dem, utan att ens ge ifrån sig minsta varningsrop och han har sedan länge slutat att försöka jaga dem.  Tills inatt då. 

Kvällen började med att en mycket nöjd våldsverkare kom in med en levande mus som vi sen fick jaga ut ur huset. Vi var stressade, musen var oerhört stressad men katten var nöjd - i alla fall tills musen var ute ur huset och han var snuvad på leken. 

Men, men, skam den som ger sig tänkte katten och gav sig ut på nytt kidnappningsuppdrag. Resultatet av hans nya brott var en fullständigt utmattad och vettskrämd liten fågel som jag hittade kippandes efter luft i morse. Jag hade inte ens sett den förrän den försökte flyga ut genom våra fönster. Stackars liten. Den var så medtagen att jag kunde plocka upp den på andra försöket och sätta ut den på locket av soptunnan. Där låg den sedan och kippade efter andan så illa att jag var rädd för att den var så skadad att jag skulle behöva ta livet av den. Katten? Han tittade bara nöjt på. 

Jag bestämde mig ändå för att avvakta och efter någon halvtimme kunde jag se att fågeln satt sig upp och tittade sig omkring. Nästa gång jag tittade till den var den borta. Jag hoppas att den har det bra och kom hem till sin familj igen. Kidnapparen ifråga har spenderat dagen med att lojt lata sig. Han är säkert mycket nöjd med nattens eskapader. Jag hoppas att det inte ger honom mersmak, jag föredrar min lite för late kisse som mest pratar med fåglarna genom fönsterrutan och sover på verandan. 

I övrigt frodas djurlivet i trädgården. Regelbundet har vi besök av ekorrar och bin har byggt bo i vår fågelholk. Runt min lavendel fladdrar fjärilar och ett konstant surrande kan höras från alla hummlor som trivs bland de lila blommorna. I videon kan ni höra hur det låter. 

Mina nyplanterade hortensior har börjat blomma nu, och jag är så otroligt nöjd med hur det blev. Ännu är ju inte buskarna så stora, men jag ser framför mig hur stora de kommer att bli om några år. 

Jag är verkligen nöjd med att ha valt en vit. Jag var lite nervös för att det skulle bli för enkelt, för tråkigt. Men det blir vackert mot den kraftigt rosa rosen och det röda träet på verandan. Vitt blir sällan fel. 

Igår besökte jag plantskolan för något att ersätta vitlöken med i pallkragen. Det ser ju så tråkigt ut om det blir tomt. Lite sallad, någon planta med ärtor och salvia fick följa med hem tillsammans med några sommarblommor bara för skönhetens skull. Men någon plantering blev det inte av igår - innan jag han ut välte regnet ner. Det kom helt vansinnigt mycket regn på ingen tid alls. Efter jag fått ut fågeln idag tog jag dock tag i planteringen. Trots allt regn igår var jorden i pallkragen snustorr. Det fick vattnas en hel del. Men blommor och grönsaker kom i jorden och jag är ganska nöjd med resultatet. 

Annars är det här dagliljornas tid i min trädgård. Jag älskar dagliljor och har flera sorter. De tidigaste blommar redan i juni, men de flesta är som vackrast nu. Någon gång snart kommer jag att skriva en post om vilka sorter jag har och hur jag valt dem, men just nu är jag för upptagen med att njuta av dem där de står och lyser upp min rabatt.