Mycket har hänt i trädgården sen sist.

Det har varit en tuff vår och tidig sommar på många sätt och mest har bloggen varit lidande av det. Orken och lusten att skriva har inte riktigt funnits där, även om saker naturligtvis hänt i trädgården ändå. Mest har ogräset hänt, dvs. när tiden inte riktigt räcker till för mig, så räcker den mer än till för ogräset. Oj som jag har fått storrensa när tiden väl har funnits! Otroligt egentligen vilken växtkraft som finns i vår natur. 

Persikoträdet och malvorna

Men, men, även annat har ju näturligtvis hänt. Vårt persikoträd fortsätter att växa, och ännu mer fortsätter malvorna vi satte under att växa. De når halvägs upp på trädet i höjd just nu! Det hade jag inte riktigt räknat med när jag satte dem, men jag påminner mig själv om att trädet också kommer att växa så att det ser mer propertionerligt ut om några år. Ljuvligt nog innebär det också att det inte finns plats för ett endaste litet ogräs i rabatten. Helt underbart. Mer malvor till folket - och bina som verkar älska de öppna blommorna. 

Ätbart på framsidan - projektet framskrider

De två nya pallkragarna vid nyplantering.

I övrigt är det just på framsidan på huset som mycket sker. Det är ju här jag har en färdig projektplan att följa. En kruka har satts med tomater, och två stora pallkragar har tillkommit med sparris och jordärtskocka. Pallkragarna har målats i samma grå ton som trägaveln på huset och försätts med snigelkant. Det är precis så brett mellan dem att gräsklipparen lätt kan köra emellan och runt pallkragarnas bas ska jag också sätta kantsten så att gräset inte växer hela vägen fram utan tas av gräsklipparen. Här ska också till två likadana pallkragar till för rejäla odlingsmöjligheter och ett insyn in i trädgården. Det senare visar jordärtskockorna klara utmärkt redan, de växer också som ogräs. Helt otroligt vad höga de kan bli och ännu är de inte vid sin fulla höjd. Tre meter ska de kunna bli innan de börjar blomma i september-oktober. Jag ser så fram emot blommorna som ska vara stora, gula och vackra. Jag hoppas att sorten jag planterat (topstar) hinner blomma innan det blir för kallt. 

Jordärtskockorna börjar så smått börja fungera som insynskydd.

Tillsammans med sparrisen har jag satt persilja och oj vad den trivs. Kul att se. Även om sparrisen inte kan skördas förrän om några år så kan jag i alla fall njuta av persiljan i sommar. Vilken trevlig kombination. Jag funderar redan på vad jag kan plantera där nästa år, och var jag ska få persiljan att trivas lika bra då. Får ta några varv i huvudet innan jag beslutar mig där tänker jag. För mer information om sparrisen och jordärtskockan så kan ni läsa här: 

Tomatplantorna trivs. 

Mina växter - Sparris

Mina växter - Jordärtskocka

Samplantering försökte jag mig också med i min nya kruka med tomater, men här har det inte alls fungerat lika bra. Tomaterna stormtrivs i söderläge och slår ut allt annat i krukan. Salvia får jag helt enkelt plantera någon annanstans. Det finns inte plats för något mer än tomater i krukan. De blommar nu och det kommer fler och fler blommor på plantorna. Det är roligt att se. 

Av de fyra plantor jag fick planterade jag två här i söderläge, och två på varandan - och de på varandan är så små och försynta i jämförelse med dessa två på framsidan. Det ger bekräftelse på att verandan helt enkelt inte är solig nog och varm nog för tomater. Nästa år kommer jag nog att köpa en kruka till att ha fler tomater i här på framsidan. Två likadana brevid varandra skulle vara snyggt. Och så mycket tomater jag kan få!

Körsbär!

Något annat som glädjer mig är att jag i år äntligen kommer att få njuta av körsbär igen! Det blir bara andra året sedan trädet planterades, eftersom lössen år efter år tärt på trädet. Problemen har verkligen varit stora, hinkvis med nya blad har fått plockas bort och jag har sköljt bort tusentals löss med vattenslangen och sprayat med både hemmagjord såpalösning och köpt lusmedel - men ingenting har hjälpt. Lössen har varit för många och fått för mycket hjälp av myrorna som bor under trädet. Ingenting har fungerat. 

Sen i maj fick jag här på bloggen tipset av Villrose att sätta en limring för att hindra myrorna att komma åt lössen. Voila! Så var mitt problem löst. Så enkelt, så skötselfritt, så underbart. Efter limringen gjorde jag en rejäl rensning av lössen och efter det har jag bara behövt spruta en gång och bara lite grann. Lössen fick helt enkelt aldrig fäste igen - troligtvis äts de upp av andra insekter som sig bör och kan inte ta över igen utan stödet från myrorna, och som tack för hjälpen belönar trädet mig med fler körsbär än jag någonsin har sett på det. Några bär är redan smakade på och lite till behöver dem men inte mycket. Jag ser verkligen fram till att på allvar få skörda och njuta av mina bär. Så tack för ett underbart tips, det delar jag gärna med mig av till andra. 

Staket och ny brevlåda: 

Ytterligare en ny utveckling är att vi fick målat staketet vi byggde förra året så att det också matchar gaveln på huset. Så snyggt det blev i grått! När jag tittar ut från fönstret i köket ser jag den lila lavendeln avteckna sig mot det grå staketet och är så nöjd! Hela familjen hjälpte till att måla så snabbt gick det dessutom. Efter målning köpte vi också ny brevlåda (den första jag någonsin köpt själv, men någon gång ska man ju bli vuxen). Sammantaget är jag supernöjd varje gång jag tittar ut ur fönstret. I hörnan ska det anläggas rabatt med ett japanskt körsbärsträd och någonting jag inte bestämt mig för undertill, men just nu får det vänta. Jag kan njuta utan rabatten ett tag till innan jag sätter spaden i marken och planterar fler träd i år. 

Lavendeln gör sig fint mot det nya staketet. 

Hortensiarabatten på baksidan. Äntligen!

De som läser min blogg vet jag en av mina trädgårdsdrömmar är en hortensiarabatt på baksidan av verandan. Där har jag kämpat med två stora buskar som bara vägrade dö och som förfulade hela baksidan (och gav mig ett permanent dåligt samvete) innan jag äntligen fick bort dem förra året. Tyvärr var jag inte smart nog att täcka över jorden samtidigt som jag fick bort buskarna så i år har ogräset växt helt ohämmat. Jag har ärligt talat tittat bort varje gång jag gått förbi och haft fruktansvärt dåligt samvete för att jag helt enkelt inte orkat ta itu med oredan. Men, men, skam den som ger sig. Igår tog jag mig slutligen samman och började rensa. 

Bara ogräs och smultron. 

Det finns något nästan förlösande med att rensa en "omöjlig" del av trädgården. Inget ska sparas, allt ska bort, så all försiktighet kan lämnas därhän. Grepen åker i jorden, ogräset bänds upp, dras bort helt utan nåd eller gallring. Jag hatar normalt ogräsrensande, och allt jag gör i min trädgård syftar till att ha lättskötta växter som tar över och tränger ut ogräs så att jag inte ska behöva rensa för mycket. Men när jag får rensa på det här viset, bara dra upp och kasta - då finns det något otroligt skönt över rensningen. Kanske därför att det är så lätt att se vad jag har gjort efteråt? På ett par timmar var hela rabatten rensad och efter årets skönaste dusch kunde vi köra till en närliggande plantskola och köpa hem hortensior. 

Halvvägs klar. 

I mina ursprungliga planer fanns också en magnolia med i bilden, men nu blev det enbart hortensia som fick följa med hem och planteras. Jag valde sorten "The Bride", ibland också kallad "Blushing Bride" som är en så kallad "Endless summer"-variant. Det innebär att den blommar både på årsskotten och fjorårsskotten och därför får dubbelt så många blommor som andra hortensior. Dessa blommorna har dessutom egenskapen att de ska skifta färg. När blomman först kommer är den grön för att sen skifta till grönvit, till gräddvit, och slutligen rodna i svagt rosa (eller blått) mot slutet av blommans levnadstid. Sorten ska dessutom ha fantastiska höstfärger så det ser jag fram emot. Framförallt ser jag fram emot att se dem växa och ta över rabatten. Just nu är det mycket barmark, men damen på plantskolan varnade för att plantera för tätt. De kan bli 1-1,5 meter breda och lika höga, så fyra på fyra meter blir nog bra med tiden. 

Läs gärna mer om mina nya hortensior här. 

Efter plantering.