måndag 5 juli 2021

Mina växter - Jordärtskocka - Topstar

Nyplanterade 2021-06-07

Jordärtskocka, Helianthus tuberosus, ingår i solrossläktet, Helianthus, och härstammar från Nordamerika. Jordärtskockans knölar bildar höga, bladbeströdda, strävhåriga stjälkar som kan bli över tre meter höga. Blomknopparna bildas under sensommaren på tidiga sorter. De varmgula prästkragelika blommorna blir cirka 7–10 cm i diameter. Dock är det ju knölarna man främst odlar dem för och personligen älskar jag smaken av jordärtskockor. Att de är vackra, perenna och lättskötta är bara en bonus. Allt du behöver göra för att få fler nästa år är att slarva med att ta upp alla - och eftersom jag är slarvig passar det mig utmärkt. 

Med förhoppning om lite insynsskydd

I mitt fall har jag planterat dem i en pallkrage på framsidan huset, på en plats där insynen från vägen utanför är stor. Min förhoppning är här att nyttja jordärtskockans höjd och skönhet som ett vackert insynsskydd under sommaren - samtidigt som jag får god mat till hösten. Ser redan fram emot jordärtskockssoppor och ugnsbakade jordärtskockor till middag. 
Efter en månad 2021-07-05

Växtinformation: 

Sort:
 Topstar
Latinskt namn: Helianthus Tuberosus
Planteringsdatum: 2021-06-07
Beskrivning: Högrest planta som påminner om solrosor med 7-10 cm stora gula blommor. Rötterna bildar smakrika knölar som är goda att äta. 
Växtplats: Full sol till halvskugga
Blomtid: September–oktober
Skörd: Senhöst–vår. Vänta med första skörden tills plantan gulnat och börjar vissna, skörda konternuerligt fram till våren. 
Skötsel: Ska vara relativt lättskött växt som nästan klarar sig själv. Vattna när det är torrt, gödsla då och då, skörda på hösten till våren och lämna inte kvar för många i pallkragen till nästa år (då blir det många plantor). 

Mina växter - Sparris - Gijnlim

 

Efter plantering 2021-06-06. Samplanterad med persilja.

Efter en månad 2021-07-05
Sparris är en fantastisk grönsak och åtminstone jag älskar sparris på grillen på sommaren. Att få tag på färsk, svensk, närodlad sparris är dock inte alltid så lätt (och ofta dyrt) så därför har jag länge drömt om att kunna odla sparris för eget bruk själv. Så nu har det blivit av.

Sparris är lite kinkig med vad den trivs med. Den vill ha gott om näring (grannen hävdar dock att hennes klarade urusla jordar men gödsel tog död på den så det återstår att se vad som ligger närmast sanningen) och massor av sol - men samtidigt inte torka ut, eller stå vått. Den ställer alltså vissa krav på jordmån och planteringsplats, men ger efter etablering skörd i 10-15 år utan att knota, så det kan det väl vara värt. 

Första året ger plantorna ingen skörd, andra kan man ta några skott (max under tio dagar), men efter tredje året kan man skörda maj-juni (ungefär till midsommar). Efter midsommar gödslar man och låter plantan vila till nästa år. 

Samplantering är omdiskuterad (tar ju näring från plantorna), men persilja ska vara en ganska god vän till sparrisen så det testar jag med i år. Kan rapportera att både persilja och sparris växer som ogräs hittills så det verkar inte vara några större problem med kombinationen. 

Växtåret 2022: 

I början på säsongen trodde jag inte att sparrisen överlevt. Det gick inte att hitta en planta i pallkragen, så jag förberedde mig på att köpa nya. Men så kom dem, lite efter hand, sen mer och mer, och nu växer sparrisen som ogräs i år igen. I år trängs den inte med något annat, men det verkar inte påverka den åt varken ena eller andra hållet. 

Stöd fick vi i alla fall byggt i år, så att den kan stå ordentligt. Det ska vi bygga vid jordärtskockorna också. 

Två ljuvligt goda sparris blev det i år. Resten sparade jag för att plantorna ska växa sig starka. Men nästa år, då blir det underbart hemodlad sparris fram till midsommar. 

Växtinformation: 

Sort: Gijnlim
Latinskt namn: Asparagus officinalis
Planteringsdatum: 2021-06-06
Beskrivning: Gijnlim är en tidig sparris och är den mest odlade i norra Europa - både som vit och som grön sparris. Den är rikgivande och har tunna till medeltjocka skott.
Växtplats: Vill stå i full sol. Jorden bör vara djup och väldränerad med mycket sand och lite lera. Trädgårdsjord går fint till grön sparris, men till vit behövs mer sandrik jord.
Skördetid: Maj-Juni (fram till midsommar)
Skötsel: Vattna rikligt första året, sen sparsamt. Gödsla efter sista skörden (runt midsommar) och låt plantan växa till sig fram till hösten. Ge stöd om det behövs. Vill man ha vit sparris så ska jorden kupas runt skotten så att de aldrig nås av solljus. 



Mina växter - Hortensia - The Bride

 

De första gröna blommorna. (2021-07-06)

Växtinformation: 

Sort:
 The Bride
Latinskt namn: Hydrangea macrophylla 'The Bride' ('Blushing Bride')
Planteringsdatum: 2021-07-05
Beskrivning: En "endless summer"-hortensia som blommar på både årskott och fjorårsskått och därmed tät, rund, storbladig buske som får stora, vita blomklasar på sommaren. Blommorna är grönvita innan de slår ut helt, och övergår från vitt till svagt rosa med tiden. Busken blir 1-1,5 meter hög och ungefär lika bred. På hösten får den vackra höstfärger.
Växtplats: Sol-halvskugga, näringsrik, fuktig jord - helst inte kalkrik. 
Blomtid: Juli - September
Skötsel: Klipp tillbaka döda grenar på våren ner till en en ny knopp. Se till att den inte torkar ut på sommaren och täck växten med löv, kompost eller granris på senhösten (gärna 20-30 cm tjockt lager). 

Direkt efter plantering 2021-07-05. 
























onsdag 12 maj 2021

Mina växter - Kaukasisk förgätmigej

Våren är en av mina favorittider i trädgården, och nu när värmen äntligen har kommit i år svarar trädgården med att leverera. En av mina favoriter så här års är den kaukastska förgätmigejen som lyser upp utanför matsalsfönstret. Jag har två sorter i min trädgård, en "vanliga" och den vitbrokiga "Jack Frost". Båda blommar för fullt just nu, den vanliga något mer intensivt, men det har jag märkt genom åren att den alltid gör. Den sprider sig också mer, och frörsår sig gärna till andra delar av trädgården. Det har jag inte märkt att Jack Frost gör på samma sätt. 

När jag först planterade dessa två 2015, planterade jag dem helt brevid varandra som ni kan se på bilden ovan. Min tanke var att deras likartade bladform men olika färger skulle konstratera varandra fint. Det gjorde de också onekligen, men Jack Frost-plantorna verkade aldrig riktigt ta sig. Efter nästan två år, när jag nästan gett upp om att lyckas med båda, fick berättat för mig att det var en riktigt dålig idé att plantera dem brevid varandra, just därför att den vanliga helt enkelt tar över rabatten då. Jack Frost har inte en chans mot den kraftigare vanliga plantan. Sagt och gjort så flyttade jag på Jack Frost-plantorna en liten bit och de trivs mycket, mycket bättre. Dock kommer de nog alrig att ta lika mycket för sig som den andra, men det är helt ok. Min personliga favorit, dock, blir den vanliga. Den intensiva blomningen och viljan att ta för sig är precis vad jag vill ha i mina rabatter.

Växtinformation: 

Sort:
 Vanlig + Jack Frost (bilden)
Latinskt namn: Brunnera macrophylla
Planteringsdatum: 2015 (omplantering Jack Frost 2017, och ett par nya plantor i april 2018)
Beskrivning:Perenn med marktäckande egenskaper. Bladen är stora och hjärtformade, aningen strävhåriga. Frörsår sig gärna om de trivs. 
Växtplats: Halvskugga till skugga
Blomtid: April-Maj (i zon 1)
Skötsel: Kan eventuellt beskäras ner till marknivå på våren, men för egen del brukar det inte behövas. Här vissnar bladen och täcks av nya fina blad snabbt nog ändå. Delas med fördel på våren för fler plantor. 

söndag 9 maj 2021

Vi planterar persikoträd

Ganska så länge har jag funderat på vad man skulle kunna utnyttja framsidan av huset till. Vi har en ganska rejält tilltagen bit trädgård på den sidan huset, och med direkt söderläge så är det ju prima odlingsland, men det är också en del av trädgården med full insyn från grannar och gatan och överlag ingen mysig plats att vara på. 

För några år sedan planterade jag ett körsbärsträd här, men det ensamt gör inte mycket för trivseln, inte heller min helt underbara lavendelrabatt som jag har här kan lyfta ytan till en mysig plats. En tanke som väcktes förra sommaren var att använda den delen av trädgården lite mer till odling - och därmed skapa insynsskydd till andra delar av trädgården utan att för den sakens skull behöva uppehålla oss så mycket på framsidan. En del av mina planer innefattade ett spaljerat fruktträd på den mest skyddade söderväggen vi har. Tankarna har växlat mellan plommon, mini-kiwi, fikon och just persika, men jag får erkänna att jag har haft svårt att bestämma mig för vilket. Men så förra helgen var det min födelsedag, och då fick jag ett persikoträd av sorten Frost i present. Så var det beslutet taget. Nu är det dags att få ner det i marken. 

Första steget var att ta reda på hur nära huset det ska stå, och hur långt ut från väggen en spalje ska sitta. Efter lite undersökningar hittade jag siffrorna 50-10 på nätet. Dvs. 50 cm från grunden, med spaljen ut 10 cm från väggen. Idag var vi iväg och köpte en spalje - en enkel i metall, gjord för att fästas direkt på väggen och med lite mer än 10 cm distans till väggen. Perfekt. Det fanns ingen grå som annars hade passat bra till husfärgen, så en svart fick duga. Spaljen i sig är inte vare sig vacker eller ful, utan ganska neutral, men så är det ju trädet som ska pryda väggen och inte spaljen. Naturligtvis hade vi inte rätt borr hemma, så det fick bli en tur till bygghandeln för att köpa murstensborr innan vi kunde sätta igång. Vi får se om vi ens hinner klart idag eller om det blir ett flerdagsprojekt. 

Nästa steg är att gräva en grop - lite drygt en meter bred och nästan dubbelt så djup som plantans jordklump. Botten fylls med lekakulor och sen används den uppgrävda jorden för att plantera trädet. Genom att gräva upp jorden blir den tunga lerjorden som vi har här lite mer lucker vilket gör det enklare för trädet att etablera sig. Runt kanten på hålet sätter vi samma sorts kullerstenar som vi har runt alla andra rabatter och tanken är sen att fylla på med marktäckare som trivs i direkt sol men också drar nyttiga insekter till trädet. Gärna nyckelpigor, för körsbärsträdet har haft stora problem med löss så det vill vi helst inte att persikan också ska få. (Under körsbärsträdet har jag för övrigt sått nyckelpige-vänliga blommor så förhoppningsvis ska det problemet också vara löst i år). 


När rabatten är klar ska trädet spaljeras upp, vilket jag gör med mjuka uppbindningsband som jag skapar ringar av. Det får inte sitta för hårt för då kan barken skadas och grenarna ska också ha plats att växa. Nu återstår bara att vänta på att frukten ska börja växa. Hoppas sätta tänderna i mina alldeles egenodlade persikor om några månader. 

Växtinformation: 

Sort: Frost
Latinskt namn: Prunus persica
Planteringsdatum: 2021-05-09
Beskrivning: Härdig sort med god motståndskraft mot krussjuka. Blommar med rosa blommor tidigt på bar kvist. Frukten har gult, sött och mycket saftigt fruktkött. Självfertil. Mognar i slutet av sommaren. Klarar sig upp till zon 3.
Skörd: Mognar i Juli-Augusti, ät frukten direkt (går inte att förvara) 
Växtplats: Full sol. 
Skötsel: Beskär i JAS-månaderna genom att klippa bort skadade, korsade eller inåtväxande grenar. Vattna rikligt första åren, det ska vara fuktigt men aldrig stå blött. Plantera gärna så att det blir en liten kulle neråt från trädet så att regn och vatten kan rinna bort från stammen. Gallra så att det är ca en knytnäve mellan karten. 


måndag 5 april 2021

Igår vår - idag vinter



Igår skrev jag ett långt inlägg om vårens ankomst - och idag gjorde sig vintern påmind med snöoväder. Notera att vi i någon månads tid emellanåt haft både 15 och 18 grader här i söder. Nåja, sådant är vädret. När jag var yngre brukade jag säga att våren inte kom på allvar förrän efter det snöat en sista gång i april. Jag får hoppas att detta är den sista snön för den här säsongen, för nu är jag redo för vårvärme. 


söndag 4 april 2021

Vårvintern och våren - en tid för uppvaknande.

 

På våren vaknar både trädgården och mitt trädgårdsintresse upp. Jag är inte den som håller på hela vintern med planer och fröplanteringar. När det är kallt inreder jag hellre ute än inne, men när våren kommer - då blir jag intresserad igen. 

Snödropparna tittar upp i min trädgård redan tidigt i februari. De är de första blommorna som visar sig, och breder ut sig bland nävorna och de nervissnade höstanemonerna. Det är snödropparna som säger att "nu är det dags att börja jobba i trädgården" och som lyser upp vårvintern från mitt matsalsfönster. Den första rensningen är relativt enkel, jag klipper bort det som är visset och tråkigt och breder på täckbark för att hålla marken varm. 

Inga av snödropparna som jag har är köpta, utan alla är plockade från olika delar av trädgården, eller förökade på plats. Varje år tycker jag att det kommer fler och fler. Tyvärr är blomningen över redan i slutet på mars, men då börjar vårstjärnorna så smått sticka upp på ungefär samma ställe. Även nävorna växer snabbt så här års. En del är i stort sätt vintergröna här hos mig (som kan ses på bilden ovan) och nu i början på april så är de stora och tar rejält med plats. Perfekt att dölja nervissnande snödroppar i. 

En annan favorit hos mig är krokusarna. I solrabatten på baksidan tittar de upp redan i tidig mars och i några veckor är hela marken ett hav av olika lila nyanser, men enstaka gula och vita som bryter av. Någon enstaka vintergäck tittar också upp, men hos mig kommer de betydligt senare än både snödroppar och krokus. 






















Tyvärr är solrabatten på baksidan av huset och det är inte så ofta som man njuter av blomsterprakten (eller rättare sagt, det är inte så ofta som jag gör det, bina njuter i fulla drag och svärmar över blommorna). Men eftersom jag gärna vill se mina blommor, så kommer jag i höst också att plantera några brevid alla mina snödroppar. I den rabatten finns ett avsnitt som är grönt och fint på sommaren, men ganska bart så här års. Blir perfekt med krokusar även där. 

u i vår har jag nöjt mig att plantera vårblommorna i krukorna på varandan. De blommorna blir perfekta att plantera ut senare. Krukorna innehåller både tulpaner, irisar, krokusar och ett flertal andra växter som gör sig vackert i krukan på våren. Men varje växt har också en tänkt plats i trädgården senare, så efter blomning får de flytta ut på sin permanenta plats. Så blir det inte bara slit och släng i vårkrukorna. Bilden till höger är från planteringsdagen och bilden nedanför är från idag. 








Påsklijorna står hos mig i norrläge, det fördröjer onekligen deras blomning, men det börjar se lovande ut nu. De flesta påskliljorna planterades förra året, och jag hoppas att de ska sprida sig. Mot sommaren kommer funkiorna att fullständigt ta över rabatten så då är det bra med något som inte behöver solljus på sommaren. 


En annan vårfavorit i min trädgård är mina underbara tulpaner. De första har redan slagit ut sedan någon vecka nu. Det är en Kaufman-tulpan som heter Showwinner och den kommer med fler lökar varje vår. Inte nog med att den är tidig och gärna sprider sig, den blommar dessutom länge och bladen är vackert dekorativa även efter blomningen. Helt perfekt. Av de olika tulpaner jag har är nog denna min favorit. Jag hade tänkt plantera fler i höstas, men då gick den inte att få tag på. Jag hoppas på bättre tur i år. 

Slutligen en liten uppmaning. Glöm inte att fortsätta mata fåglarna. Det är nu, i april, när de ska sätta bo och få ungar som de bäst behöver maten. Det dröjer ännu flera veckor innan insekter och annat ätbart finns i tillräckligt stor mängd. Tyvärr tar fågelmaten ofta slut i butiker så här års, men har du tur hittar du en butik med ett lager kvar. Dessutom brukar fågelmat vara på rea så här års. Perfekt att köpa på sig så att man har åtminstonde till slutet av april. Min erfarenhet är att man snart märker när det inte längre behövs, fåglarna äter helt enkelt inte så mycket längre för godare mat finns att tillgå. 








Mina växter - Citronträd - Älskade primadonna

Citronträd  När man skapar en del i trädgården som är inspirerad av medelhavet är det omöjligt att inte också skaffa ett citrusträd. För oss...